När Leo ska sova så ska han helst vara inom synhåll för mig, detta gör att han har vant sig vid höga ljud och reagerar inte nämvärt på om någon t ex pratar högt eller om man tappar något på golvet när han sover. Livet flyter på som vanligt helt enkelt, fastän han sover.
Om jag ska duscha tar jag med min babyvakt in i badrummet och skulle han behöva min uppmärksamhet så ser jag det när babyvakten tänds med lysdioder på displayen. Oftast passar jag på när Leo sover men det är en trygghet för mig att veta att han har det bra och jag kan duscha i lugn och ro. Jag hör honom inte i duschen och utan babyvakten hade det varit väldigt jobbigt och stressande.
Han får alltid vara med och inget tisslande och tasslande runt honom, det går inte med en mamma som mig som pratar högt och en omgivning som måste prata tydligt och ibland högt för att jag ska höra.
När han blir lite äldre ska jag lära honom babytecken så vi kan kommunicera med dessa och sen tecken som stöd. Jag hoppas och tror att han kommer bli mer lyhörd för att andra människor, ha stor empati och respektera att människor kan vara olika. Barn är öppna för att lära sig och man ska aldrig underskatta ett barns intelligens. Det kommer nog att vara naturligt för honom att "mamma hör inte så bra, titta på mig när du pratar". Han kommer lära sig detta fortare än någon annan i min omgivning, som t ex när man får påminna om att inte prata med diskmaskinen utan med mig eller vara i samma rum när man tilltalar mig;)
Innan jag föddes var jag rädd att inte vakna när han skrek då jag sover som en stock. Han behöver bara gny lite så vaknar jag oftast. Jag har vissa funderingar hur det kommer gå sen när han skaffar kompisar och det kommer vara mer stök och stoj, men det löser sig säkert som det har gjort hittills.
Det var och är en utmaning och det har gått bättre än väntat att få Leo och ta hand om honom. Jag har upptäckt att jag hör bättre än jag trodde och litar mer på min hörsel än innan.
Tack Leo för att du kom till världen!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar