Bibblans lekstund

Varje torsdag 14-17.00 fram till den 28 nov har stadsbiblioteket öppet i sitt lekrum för små barn. Har varit där två torsdagar och busungen stortrivs där. Finns en massa leksaker, andra barn och föräldrar som är där och röjer.
Förra torsdagen var Malin och Malte med, men Malte ville helst vara ute i bibblan och Leo i lekrummet men kul hade de på var sitt håll. Jag fördrog att Leo var i lekrummet då han drog ner böcker, lösa hyllplan och det blev bara en massa "akta, Nej Leo, låt bliiii". Mycket bättre han fick leka av sig med ungar iställer för med böcker...



Två fina killar busar



Spanar på andra barn



från första besöket



Kritorna var det roligaste just den gången

Soffan är såld

Den vita Ektorpsoffan är såld och nu myser vi i vår stoooora soffa istället. Så skönt att kunna ha lite egen plats och slippa sitta på varandra. Bästa köpet på länge!
Fördelen med en klåfingrig son är att det är lite saker framme, vi kan inte ha något i fönstret för då tycker han att de är fina leksaker han kan leka med...
Inte riktigt färdigt ännu i vardagsrummet, ska slänga ut ett skåp och skaffa en annan bokhylla med det får bli senare projekt, nu ska vi bara njuta.



Hem ljuva hem

Faster Sara fyllde år

I söndags firade vi Leo´s faster Sara som blev ett år äldre i lördags. Tjocka släkten blev bjuden på en otroligt god och mäktig italiensk buffé/brunch på Via Napoli LÄNK.
WOW säger jag bara så gott det var, smaklökarna reagerade bara man såg uppläggningen och kände doften.  Restaurangen var familjeägd och "farfar" satt och spelade piano, en av servitörerna med brickan i handen började sjunga en italiensk sång mitt i middagen, akompanjerad av pianot, precis som det ska vara.
Efterrätten orkade man knappt äta något av och sen rullade vi alla hem till Oscar och Sara för lite soffhäng och körde sedan hem på eftermidagen.
Tack för en trevlig dag i Malmö!

Fick beröm för att Leo uppförde sig så fint, alltid roligt att höra och ja, det är inget som kommer gratis. Man får "träna" barn i restaurangbesök, mitt råd är att börja så tidigt som möjligt så de vänjer sig vid att sitta med vid matbordet. Leo klarar oftast det galant, visst det spritter i benen på honom efter ett tag men det är fullt förståligt. Vi har aldrig undvikit situationer utan tagit det som en utmaning, går det inte så har man försökt iallfall och sen får man försöka igen efter att det gått en tid, bara ta tjuren vid hornen även om det kan vara jobbigt. U can do it!



Leo är kalasfin och redo att åka

Brunch på Via Napoli



En del av sällskapet, satt trångt och mysigt



Dagens pianist



Efterrätt