Det går fort

 Tiden går verkligen så fort! Har hört många småbarnsföräldrar säga det men trodde inte på dem förren jag själv fick barn.

I lördags morse vände han sig själv från mage till rygg! Det var verkligen jättehäftigt att se.
Han försöker även att sitta själv men det går sådär....trillar mest på sidorna om man inte håller i honom eller stabiliserar med en kudde.

Just nu ligger han i sitt babygym och snackar med leksakerna för fullt. Han kan inte ligga stilla så både armar och ben rör sig för fullt. Innan hade han inget intresse av att ligga där men nu är det jättespännande.

Han griper efter saker och allt mjukt som man kan ta på är det bästa han vet.
Älskade unge!

Kärt besök på gamla gatan

Jag och mamma tog bussen ut till vår gamla gata för att hälsa på våra fd grannar Britta och Anders. Det var så kul att hälsa på, har inte varit där på flera år. Det var så roligt att få tillbaka minnen från när man var liten. Jag växte upp tillsammans med deras två söner Oscar och Henrik och vi hittade på alla möjliga hyss när vi var små;)

Det bjöds på aperitif i form av vitt vin och tilltugg i orangeriet och Leo sov ute en stund. Men sen ville han vara med oss. Efter det bjöds det på utsökt kycklinggratäng och det blev många glad skratt. Tobbe kom och hämtade oss och jag somnade mätt och belåten. Det måste vi göra om

Leo med mormor

Att försöka få damerna att titta in i kameran var inte det lättaste kan jag säga...

underbara Britta!

 

Söta Leo

Mammagruppen- en besvikelse

Detta är skrev jag tidigare i veckan på mobilen men det gick inte att publicera förren nu:

Sitter på en bänk i jordbodalen och njuter av lugnet och frisk luft. Har precis varit på första mammagrupp träffen som jag sett fram emot. Det jag inte kunde tänka mig var upplevelsen av 10 mammor och tio barn, packade som sillar på golvet som skulle lära sig babymassage och lära känna varandra. Det var en kakafoni av gråtande barn, BVC tanten som pratade och jag hörde några ord på hela tiden. Hade min konfutrustning men blev bara ännu tröttare av den.
Jag ville bara därifrån och kollade på klockan som sakta tickade på. Det var kul innan och efteråt då jag kunde prata med några av mammorna.

Min första tanke var att hit går jag inte mer. Men så började jag tänka efter, jag har också rätt att vara med och jag vill inte missa den sociala biten och sakerna som man lär sig där. Det måste vara fler än mig i samma situation eller andra orsaker som gör att man inte orkar vara med i en så stor grupp. Jag ska ta kontakt med BVC och fråga om vi kan dela gruppen i två eller om det finns något annat alternativ som passar dom och mig. För som det var idag var det bara jobbigt och det ska det inte vara!

Nej, nya tag, det ordnar sig alltid!

Leo i vagnen som väntar på att mamma ska blogga klart;)



Men så somnade han...

Leo´s doppresenter

Leo fick verkligen jättefina dopprestenter av alla!

Han fick bl a sångböcker, tröja, bestick, ram, tre födelsedagståg;), en stor bil och en liten bil, pussel, gosdjur mm. Alla presenter kommer att komma till användning på något sätt. Har redan bytt ett av födelsedagstågen, det blev en kossa...bild på detta kommer sen;)

Sin första BMW fick han av morbror Marcus och Vitalia



Alla fina presenter

Titta på ankorna

Alltid lika roligt att träffas och det är tack vare Annette som Leo finns;) Annette är min barndomskompis och var även klasskamrat med min sambo och på den vägen är det...

Annette och jag bestämde att vi skulle gå en promenad med våra barn och det blev en trevlig utflykt till....gissa nu.......mycket riktigt....jordbodalen! Leia älskar djur och tyckte det var kul att se ankorna, Leo sov mest i sin vagn. Leia gillar även att gunga så självklart gjorde vi det. Det blev ingen långpromenad då det började ösregna men ut kom vi iallafall och det är huvudsaken.

Söta Leia

 

Annette och Leia spanar

Fina ankor med ankbäbisar



Leo sover sött



Leia gillar att gunga

Leo´s dop

Som ni ser har jag inte varit så flitig med mina blogginlägg och anledningen har varit att Leo döptes förra lördagen.
Återhämtar mig fortfarande;)

Det blev ett jättefint dop med underbar präst Markus von Martens och vi hade även en överrasking till alla medverkande; min underbara vännina Ulrika spelade fiol. Det var mycket stämningsfullt och faddrar var Leos två fastrar Eema och Sara och morbror Marcus. Leo skötte sig utmärkt och tittade mest förundrat på alla som fanns runt omkring.

Efter dopet åkte allt till Lydestad Festlokal där buffé och tårta väntade. Vi var många gäster och tyvärr hann man inte prata med alla. Vi är jättenöjda med dagen och säger tusen tack till alla er som deltog!
Fler bilder från dopet hittar ni om ni klickar HÄR.

Powerwalking

Var ute på powerwalk med Leo som "extravikt" i Jordbodalen och det gick hur bra som helst! Han trivdes verkligen att kunna sitta och titta på allt. När jag stannade för att ta kort så började han gnälla, vi skulle röra på oss hela tiden tyckte han... Det var skönt att ha armarna fria. Under promenaden kände jag ingenting men senare så gjorde det ont då foglossningen gjorde sig påmint, AJ!
Jag får ta det lugnt helt enkelt...men roligt var det.

Ny design

Som ni ser så har bloggen fått ny design, man måste piffa upp den med jämna mellanrum;)
Är inte 100% nöjd med headern men den får vara tills jag känner nästa inspirations tillfälle.
Hoppas ni gillar det!
Nu ska jag sova, gonatt, sov gott och dröm söta drömmar.

Covergirl Auris

Fick Auris i brevlådan och det var helt surrealistiskt att se sig själv på framsidan. Jag var jättenöjd med reportaget som skrivits av Ulrika Nilsson som är journalist på Auris och frilansande fotograf Marie Walther.

För att läsa hela reportaget klicka här. eller här och klicka på Ett ögonblicks verk

Foto Marie Walther

Foto Marie Walther

Amningskudde

Köpte en sk amningskudde och använt den jättemycket, till allt annat förutom att mata Leo..
Lägger den som skydd i soffan så han inte trillar ur eller när han sover på vår säng. Den tar inte lika stor plats som vanliga kuddar.
Ikväll hittade jag ett nytt sätt att använda den, som fåtölj då han inte vill ligga ner. Det blev som en mini saccosäck åt honom, Ska knyta ett band runt ändarna imorrn så den hålls ihop lite bättre. Suveränt!
När jag matade Leo med hjälp av kudden så spydde han upp det mesta av maten, det funkade inte så bra...men det var en bra investering då vi har stor nytta av den, köpte min på XXLutz i Malmö.

Leo i sin nya "fåtölj"

Spännande att komma upp lite i höjd

Min Tinnitus

På HRF´s  Facebooksida fick jag länken där man kan lyssna på olika tinnitusljud  Själv har jag tre olika ljud i huvudet. Ett vitt brus som är högfrekvent, ett pip som svajar upp och ner i styrka och ett pip som är väldigt lågt. Min tinnitus kan även härma ljud, som ett "ljudminne". Jag kan höra Leo´s speldosa ibland, någon gång fågelkvitter och när jag är riktigt stressad och spänd ett huslarm . Hör även Leo gråta fastän han är knäpptyst ;)

För att lindra min tinnitus undviker jag att stressa, sova mycket och ta hand om min hälsa. Jag skaffade en bettskena hos tandläkaren och det har hjälpt jättemycket. Innan kunde jag ha sk attacker i två veckor där jag inte kunde höra mig själv tänka ens engång. Då sa kroppen till att ta det lugnt och det lugnade ner sig igen.

Min tinnitus har varit en del av mig i tolv år och jag försöker göra det bästa av det. Det är inte synd om mig och jag kan hantera det, bara jag lyssnar på kroppen. Tack vare min hörselskada och tinnitus är jag väldigt lyhörd och fäster inte så stor vikt vid vad som sägs utan mer vad jag känner av från den andra personen. Jag kan läsa mycket mellan raderna om man säger så;)

Har aldrig undvikit att göra något utan hittat andra sätt att göra saker på. Står på mig och säger ifrån när jag inte tycker något är ok. Jag har också rätt att vara med och det har alla andra med!

Självklart så hade jag helst varit normalhörande, men nu är det som det är och det är upp till mig hur jag hanterar det och lever mitt liv!

Är du intresserad av att lära dig babytecken?

Vi från HRF Helsingborg har bjudit in författarna till boken ”Babytecken” att hålla en föreläsning. Se även hemsida: www.babytecken.com
Därefter träffas vi under hösten ytterligare 2-3 gånger för att fördjupa oss i babytecken.

Boken köps till självkostnadspris och en avgift på 175 kr/person tillkommer för första föreläsningstillfället, därefter är övriga träffar kostnadsfria.
Vi bjuder på fika vid träffarna.

Startdatum meddelas när vi vet om intresse finns

Anhöriga är också välkomna! Först till kvarn…

OBS! Detta är ett offentligt evenemang och vem som helst får delta. Även för er som inte är hörselskadade utan vill lära sig babytecken av ren nyfikenhet eller intresse.

Jag är med i styrelsen för HRF Helsingborg och är du intresserad och vill veta mer hör gärna av dig.
Intresseanmälan kan även göras på facebook, klicka här

Funderingar kring min hörselskada

Att som mamma vara hörselskadad gör helt klart att gör saker annorlunda.
När Leo ska sova så ska han helst vara inom synhåll för mig, detta gör att han har vant sig vid höga ljud och reagerar inte nämvärt på om någon t ex pratar högt eller om man tappar något på golvet när han sover. Livet flyter på som vanligt helt enkelt, fastän han sover.

Om jag ska duscha tar jag med min babyvakt in i badrummet och skulle han behöva min uppmärksamhet så ser jag det när babyvakten tänds med lysdioder på displayen. Oftast passar jag på när Leo sover men det är en trygghet för mig att veta att han har det bra och jag kan duscha i lugn och ro. Jag hör honom inte i duschen och utan babyvakten hade det varit väldigt jobbigt och stressande.

Han får alltid vara med och inget tisslande och tasslande runt honom, det går inte med en mamma som mig som pratar högt och en omgivning som måste prata tydligt och ibland högt för att jag ska höra.

När han blir lite äldre ska jag lära honom babytecken så vi kan kommunicera med dessa och sen tecken som stöd. Jag hoppas och tror att han kommer bli mer lyhörd för att andra människor, ha stor empati och respektera att människor kan vara olika. Barn är öppna för att lära sig och man ska aldrig underskatta ett barns intelligens. Det kommer nog att vara naturligt för honom att "mamma hör inte så bra, titta på mig när du pratar". Han kommer lära sig detta fortare än någon annan i min omgivning, som t ex när man får påminna om att inte prata med diskmaskinen utan med mig eller vara i samma rum när man tilltalar mig;)

Innan jag föddes var jag rädd att inte vakna när han skrek då jag sover som en stock. Han behöver bara gny lite så vaknar jag oftast. Jag har vissa funderingar hur det kommer gå sen när han skaffar kompisar och det kommer vara mer stök och stoj, men det löser sig säkert som det har gjort hittills.

Det var och är en utmaning och det har gått bättre än väntat att få Leo och ta hand om honom. Jag har upptäckt att jag hör bättre än jag trodde och litar mer på min hörsel än innan. 

Tack Leo för att du kom till världen! 

Leo och Dixie

Leo med sin nya kompis Dixie. Dixie och bodyn fick Tobbe av sina snälla kollegor plus ett par snygga jeans. Tusen tack för det! Vi blev så glada för de fina presenterna.
Ironiskt nog så fick en gymnasie kompis till mig, Sara, en dotter som hon gett det fina namnet Dixie, dagen innan döpte jag Leos kanin till Dixie. Vill ni se hennes fina underverk klicka här.

Leo med Dixie

Äter kanin